European State Of The Climate 2025: Rekordvärmeböljor från Medelhavet till Arktis, medan glaciärer krymper och snötäcket minskar

Den snabba uppvärmningen i Europa minskar snö- och istäcket, medan farligt höga lufttemperaturer, torka, värmeböljor och rekordhöga havstemperaturer påverkar regioner från Arktis till Medelhavet. Europa, tillsammans med många andra regioner i världen, utsätts för ökande effekter – från rekordhöga värmeböljor på land och till havs, till förödande skogsbränder och fortsatt förlust av biologisk mångfald – med konsekvenser för samhällen och ekosystem över hela Europa.

Resultaten släpps idag i rapporten European State of the Climate (ESOTC) 2025, framtagen av European Centre forVäderprognoser för medelstort-intervall(ECMWF), som implementerar Copernicus Climate Change Service, och World Meteorological Organization (WMO). Rapporten samlar arbetet från cirka 100 vetenskapliga bidragsgivare och ger en omfattande översikt över viktiga förändringar i klimatindikatorer för världens snabbast värmande kontinent, inklusive kalla miljöer, marina ekosystem, floder och sjöar, risk för skogsbränder och mer. Ett brett utbud av grafik och bilder som lyfter fram viktiga resultat från data görs tillgängliga.

(Vänster) Kumulativ glaciärmassaförändring (Gt) för europeiska glaciärregioner från 1976 till 2025. Gt=gigaton=1 miljarder ton. Data: WGMS. Kredit: WGMS/C3S/ECMWF. (Höger) Grönlandsisens isflödeshastighet för det hydrologiska året 2025. Data: IMBIE, ENVEO.

ENVEO/C3S/ECMWF

Rapportera nyckelresultat

Åtminstone 95 % av Europa upplevde temperaturer över-år 2025.

En rekord tre-veckors värmebölja påverkade sub-Arctic Fennoscandia, med temperaturer nära och inom polcirkeln som översteg 30 grader.

Glaciärer i alla europeiska regioner såg en nettomassaförlust, där Island noterade sin näst-största glaciärförlust någonsin; snötäcket var 31 % under genomsnittet; Grönlandsisen förlorade 139 gigaton (139 miljarder ton) is.

Den årliga havstemperaturen för den europeiska regionen var den högsta någonsin, och 86% av regionen upplevde åtminstone "starka" marina värmeböljor.

Skogsbränder brände omkring 1 034 550 hektar, det största området någonsin.

Flodflöden var under genomsnittet under 11 månader av året i Europa, med 70 % av floderna som såg under-genomsnittliga årliga flöden.

Stormar och översvämningar drabbade tusentals över hela Europa, även om extrema regn och översvämningar var mindre utbredda än under de senaste åren.

Förnybar energi stod för nästan hälften (46,4 %) av Europas el 2025, och solenergi nådde ett nytt bidragsrekord på 12,5 %.

Biologisk mångfald är avgörande för en hållbar framtid, men klimatförändringarna är en viktig orsak till dess försämring. Klimatförändringar och biologisk mångfald är starkt sammankopplade inom europeisk politik och ramar.

(Vänster) Anomalier och extremer i den årliga ytlufttemperaturen 2025. De extrema kategorierna ('svalaste' och 'varmaste') baseras på rankningar för 1979–2025. De övriga kategorierna beskriver hur temperaturerna står sig i förhållande till deras fördelning under referensperioden 1991–2020. 'Mycket svalare/varmare än genomsnittet' – kallare/varmare än 90 % av temperaturerna; ”svalare/varmare än genomsnittet” – än 66 % av temperaturerna; "nära genomsnittet" – inom mitten av 33 %. (Höger) Visuell representation av anomalier i medeltemperatur över jordklotet, för varje kontinent baserat på IPCC-regionerna och Arktis. Linjära trender indikeras för de senaste trettio åren (1996–2025) för jordklotet, Europa och Arktis. Data: ERA5.

C3S/ECMWF

Florian Pappenberger, chef-General för European Centre for Medium{1}}Range Weather Forecasts, sa: "Europa är den snabbaste-uppvärmningskontinenten, och effekterna är redan allvarliga. Nästan hela regionen har sett över-genomsnittliga årstemperaturer. År 2025 registrerade sub-arktiska Norge, Sverige och Finland sin värsta värmebölja någonsin med 21 dagar i rad och temperaturer som överstiger 302 graders polcirkeln. insikter för att stödja politiska beslut och hjälpa allmänheten att bättre förstå det föränderliga klimatet vi lever i".

Celeste Saulo,-generalsekreterare för Världsmeteorologiska organisationen, sa: "WMO State of the Climate har avslöjat obalansen mellan energi på vår planet, och European State of the Climate som producerats gemensamt av WMO och ECMWF återspeglar effekterna för Europa. Vår gemensamma ansträngning för att producera ESOTC speglar hur klimatförändringarna påverkar den biologiska mångfalden och de djärva initiativ som tagits av europeiska beslutsfattare för att skydda och återställa den."

Snabba förändringar påverkar Europas kallare regioner

Rapporten visar en fortsatt trend med snabb uppvärmning i Europas kallaste regioner – inklusive i Arktis och Alperna, där snö och is spelar en avgörande roll för att bromsa klimatförändringarna genom att reflektera solljus tillbaka ut i rymden (albedoeffekten).

Åtminstone 95 % av Europa upplevde årliga temperaturer över-genomsnittet 2025, medan det område i Europa som upplever vinterdagar med minusgrader krymper. Sub-Arctic Fennoscandia såg sin längsta värmebölja någonsin i juli, som sträckte sig över tre veckor. Under den perioden nådde och översteg temperaturerna nära och inom polcirkeln 30 grader och nådde en topp på 34,9 grader i Frosta, Norge. Samtidigt såg Europa som helhet ett rekordlågt antal kalla stressdagar, där 90 % av kontinenten upplevde färre dagar än genomsnittet med åtminstone "stark" kallstress. Lägsta temperaturer förblev över genomsnittet under större delen av året.

Området i Europa som upplevde minst 14 på varandra följande (vänster) "frostdagar" och (höger) "isdagar" 2025 (mörkblått) jämfört med genomsnittet 1991–2020 (medelblått) och genomsnittet 1961–1990 (ljusblått). En frostdag definieras som en dag med en lägsta temperatur på 0 grader eller lägre, och en isdag är en dag under vilken maxtemperaturen ligger kvar på 0 grader eller lägre. Data: E-OBS.

KNMI/C3S/ECMWF

Nederbörd över-medeltemperatur och under-medelnederbörd ledde till en betydande förlust av snö och istäcke. I mars 2025 låg det snötäckta området i Europa cirka 1,32 miljoner kvadratkilometer (31 %) under genomsnittet – vilket motsvarar Frankrikes, Italiens, Tysklands, Schweiz och Österrikes sammanlagda yta. Detta markerade den tredje lägsta snöutbredningen sedan mätningarna började 1983. Glaciärer upplevde också en nettomassaförlust, där Island registrerade sin näst-största glaciärmassaförlust någonsin. Dessutom förlorade Grönlands inlandsis 139 gigaton (139 miljarder ton) is – cirka 1,5 gånger den volym som lagras i alla glaciärer i de europeiska alperna. Denna isförlust bidrar till stigande globala havsnivåer, där varje centimeterhöjning utsätter ytterligare 6 miljoner människor för kustnära översvämningar.

Samantha Burgess, strategisk ledare för klimat på ECMWF, sade: "ESOTC 2025 målar upp en skarp bild: takten i klimatförändringarna kräver mer brådskande åtgärder. Med stigande temperaturer och utbredda skogsbränder och torka är bevisen otvetydiga; klimatförändringarna är inte ett framtida hot, det är vår nuvarande verklighet. När vi konfronterar effekterna på förlusten av biologisk mångfald måste vi se till att vi kan matcha hastigheten för rena energianpassningar i samma takt som anpassningen av energi, samtidigt som vi fortsätter att anpassa oss till samma tid. underbygga vår policy och våra beslut."

Spela in havsvärme och havsuppvärmning

Det globala havet har absorberat cirka 90 % av den överskottsvärme som orsakas av mänskliga-utsläpp av växthusgaser. År 2025 upplevde den europeiska havsregionen sin högsta årliga havsyttemperatur någonsin, vilket markerar det fjärde året i rad med rekordvärme. Denna långsiktiga-trend påverkar biologisk mångfald, arter och livsmiljöer negativt. Marina värmeböljor kan också sammanfalla med värmeböljor över land – vilket bidrar till mer extrema temperaturer och luftfuktighet, inklusive över natten, vilket kan bromsa människors återhämtning från värmestress och störa sömnen.

Marina värmeböljor var utbredda 2025 och påverkade 86% av Europas havsområde. De var också mer intensiva, med 36 % av regionen som upplevde "svåra" eller "extrema" tillstånd – den högsta andelen någonsin.

(Vänster) Procentandel av området i havsregionen WMO RA VI (Europa) som upplever marina värmeböljor varje år från 1982 till 2025, visas för fyra intensitetskategorier: 'måttlig' (gul), 'stark' (ljus orange), 'svår' (mörk orange) och 'extrem' (brun). För varje år baseras procentsatsen på den högsta intensitet som uppnåtts på varje plats inom regionen. (Höger) Karta som visar den högsta marina värmeböljans kategori som upplevts på varje plats under 2025. Marina värmeböljor definieras i förhållande till referensperioden 1991–2020. Data: C3S Global Sea and Sea Ice Yttemperatur v1.0.

DMI/C3S/ECMWF

Hela Medelhavet har upplevt minst en dag med "starka" marina värmeböljor under vart och ett av de senaste tre åren, och 2025 var den årliga genomsnittliga havsytans temperatur den näst högsta som någonsin observerats. "Svåra" marina värmeböljor inträffade också i Norska havet – som sträcker sig över norra Europa och Arktis – samtidigt som den rekordhöga värmeböljan över sub-arktiska Fennoskandia och belyser den geografiska spridningen av havsuppvärmningen över Europa.

Mauro Facchini, chef för Copernicus-enheten vid Europeiska kommissionen, sade: "Rapporten European State of the Climate 2025 visar än en gång värdet av våra gemensamma ansträngningar för att ha ett europeiskt jordobservationssystem i-världsklass. Att upprätthålla vår egen-statistik, tillförlitliga dataposter om vårt jordsystem är avgörande för att kunna fatta välgrundade politiska beslut i vårt snabbt föränderliga klimat, vårt starkt föränderliga klimat. miljö, livsmedelssystem, säkerhet och ekonomi."

Klimatförhållandena sätter press på Europas vatten¨

Över hela Europa upplevde cirka 70 % av floderna flöden under-genomsnittet, medan det var ett av de tre torraste åren för markfuktighet sedan 1992. I maj påverkades ungefär hälften av Europa (53 %) av torka. Dessa mönster återspeglar en kombination av faktorer, inklusive atmosfärisk cirkulation och variationer i nederbörd, tillsammans med klimattrender på längre sikt-.

Dušan Chrenek, huvudrådgivare för digital grön omställning vid GD Klimat, sade: "Klimatförändringssignalen förblir otvetydig i hela Europa, och rapporten European State of the Climate 2025 är en skarp påminnelse om att vi måste upprätthålla och påskynda både anpassnings- och begränsningsinsatser. Den här utgåvan ger övertygande bevis på de djupgående effekterna av klimatförändringar på intensiteten av extrema väderhändelser, biologisk mångfald och ekonomi, samtidigt som den stärker Europas strategiska förmåga att observera jordens kapacitet ytterligare. banbrytande-teknik."

Ökande temperaturer och intensifierade skogsbränder

Över hela Europa upplevde 2025 utbredda varma förhållanden – med temperaturer över-genomsnittet registrerade över minst 95 % av kontinenten. Värmeböljor påverkade stora delar av Europa, från Medelhavet till Arktis, inklusive Europas näst allvarligaste värmebölja någonsin och sub-Fennoskandias längsta och allvarligaste värmebölja i juli. En stor del av Europa upplevde också fler dagar än genomsnittet med åtminstone "stark" värmestress, med södra och östra Spanien som registrerade upp till 50 fler dagar än genomsnittet med "känns-som" temperaturer över 32ºC.

Värmeböljor i det sub-arktiska Fennoskandia sedan 1950. Cirkelstorleken är proportionell mot området som påverkas av motsvarande händelse. De 10 allvarligaste värmeböljorna indikeras med mörkare färger och grått indikerar de med en svårighetsgrad under 10. Sub-Arctic Fennoscandia definieras här som fastlandet Norge, Sverige och Finland norr om 60 grader N (60 grader –72 grader N, 4 grader –32 grader E). Allvarligheten baseras på en kombination av medeltemperaturanomali i förhållande till referensperioden 1961–1990, varaktigheten och det område som påverkas. Data: E-OBS, SYNOP.

DWD/C3S/ECMWF

Varma och torra förhållanden bidrog till rekordaktivitet i skogsbränder över hela Europa. Totalt brändes ett rekordområde på cirka 1 034 000 hektar över hela Europa – ett område större än Cypern – med utsläpp av skogsbränder som nådde sina högsta nivåer någonsin. Spanien drabbades särskilt hårt och stod för ungefär hälften av utsläppen. Vid sidan av Spanien registrerade Cypern, Storbritannien, Nederländerna och Tyskland sina högsta utsläpp av skogsbränder någonsin. Skogsbränder utgör också en betydande risk för den biologiska mångfalden och skogsbränder i torvmarker kan frigöra stora koldioxidlager, vilket ytterligare förstärker klimatförändringarna. Europeiska kommissionen har identifierat ökande risk för skogsbränder som en nyckelprioritet, eftersom prognoser från den mellanstatliga panelen för klimatförändringars sjätte utvärderingsrapport visar att risken för skogsbränder sannolikt kommer att öka i alla regioner i Europa.

Klimatpåverkan påverkar i allt högre grad den biologiska mångfalden

Många extrema händelser under 2025 – inklusive torka, skogsbränder och land- och marina värmeböljor – påverkade den biologiska mångfalden i marina och terrestra ekosystem. Dessutom är naturen under ökad stress på grund av krympande och skiftande livsmiljöer, störningar av säsongsmönster på grund av varmare temperaturer och förändringar i nederbörd. Rapporten ger konkreta exempel på klimatförändringarnas effekter på känsliga ekosystem, såsom effekterna av marina värmeböljor på sjögräsängar i Medelhavet och skogsbränder i torvmarker. Miljöstyrning i Europa har alltmer erkänt de nära kopplingarna mellan klimat och biologisk mångfald, med samordnade "natur-klimat"-metoder utformade för att stärka ekosystemens motståndskraft.

Europeiska unionen har förbundit sig till rättsligt bindande mål för att återställa ekosystem i stor skala, inklusive minst 20 % av land- och havsområden till 2030 och alla ekosystem i behov till 2050. Detta arbete stöds också av den europeiska gröna avtalen och EU:s klimatlag, som inbäddar skyddet av biologisk mångfald i bredare klimatstrategier. Dessutom uppmärksammas natur-baserade lösningar som att återställa sjögräsängar för sin roll i att stödja biologisk mångfald, lagra kol och stärka kustens motståndskraft. Även om dessa steg utgör viktiga åtgärder, måste framstegen i Europa accelerera för att göra mer och göra bättre för att skydda naturen och den biologiska mångfalden.